Jag älskar att sova, jag kan somna nästan överallt och efter en timme är jag nästan mänsklig igen. Nu är förkylningen gjort sömn till bristvara och jag vill nästan inte somna för jag vet vad som väntar.
Under natten så hostar jag så jag sover halvsittande och när jag vaknar på morgonen efter 5 timmars sömn har jag så ont i halsen så jag bara vill skrika. Men skrika kan jag inte för jag har inte röst att skrika med.
Nog med gnäll men jag förstår min gammelmormor Inga bättre, hon hade mycket svår astma och svårt att sova. För att fylla sömnlösa nätter stickade hon "kruse"vantar oftast med en stjärna mitt på.
I natt har det dock inte blivit något stickande för mig, tack och lov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar