Present från sambon

Sambon känner till mitt SVTPlay beroende. Han vet hur mycket jag tycker om att sitta och hantverka vid datorn tittandes på en dokumentär eller serie. Han vet också att jag har lite svårt att hitta det jag vill se på där alla gånger. Därför har han skaffat HBO Nordic så nu har jag ett helt nytt utbud av filmer och serier.

En serie som jag tänkte se redan när den gick på tv är Carnivàle, men det gick så sent. Nu kan jag se den när jag känner för det och det är underbart.

På stickningsfronten växer dom randiga vantarna i tvåändstickning vidare, jag har tagit av maskorna som ska bli tumme. Nu är det raksträcka till lillfingret är passerat. Vantarna är väldigt svårfotade, jag ska ta en dagsljusbild så ni får se hur dom ser ut på riktigt.

Jag blir så sugen och kan inte låta bli

Det är inte bra att gå igenom sitt garnlager man blir så sugen på att påbörja något nytt. Som ett par halvvantar med hålmönster skulle kunna bli hur fint som helst. Måste bara räkna om mönstret lite så kommer det att bli super.

Borde kanske sticka några varv på ett par vantar som jag redan har påbörjade, tror att det är bäst så.

En djävul på mattrasor

Det är bara trasor i mitt liv för tillfället. Om jag inte skär dom så syr jag ihop dom. Jag kommer att bli en djävul på mattrasor innan jag vet ordet av.

Sveg kommer alltid finnas i mitt hjärta

Bild från SVT

Året efter att jag tagit studenten gick jag på Bäckedals folkhögskola i Sveg. Ett år på textillinjen, ett år i paradiset. Sveg är inte en stor ort men hjärtat i "Härliga Härjedalen".

Nu på SVT Play kan man se dokumentären "När rocken kom till Sveg", en underbart dokumentär om hur rocken slog igenom i Härjedalen och hur band börjar dyka upp på loggdanserna och det blev loggrock. Intervjuer blandas med musik och fina bilder.

Och jag blir så nostalgisk när Kingen åker runt i Sveg. En bit av min hjärta kommer alltid slå för Sveg.

Ergonomi + symaskin inte helt hundra

Jag fortsätter att tänka på min mattrasor, idag mest på det här med ergonomi. Jag tycker det är svårt att sitta vid symaskinen och sitta "rätt". Så nu har jag höjt min arbetsstol så att jag har en 90-gradig vinkel i armbågen, det fick jag lära mig av en ergonom på Sätergläntan när jag gick där.
Nu ska jag bara komma ihåg att räta på nacken, kanske borde sätta upp en bilder eller något liknande som jag kan komma ihåg att titta på med jämna mellanrum.

Dom trasor som jag hade strimlade är nu hopsydda så nu ska det strimlas ett gäng till. Det hoppas jag kunna göra framför TVn, kombinera nytta med nöje.

Det bara sprutar ur symaskinen

Mattrasorna bara far ur symaskinen, eller något liknande. Det tar längre tid än man kan tro att sy ihop mattrasor. Det är också ganska många par jeans som är eller ska strimlas och sys ihop.

Jag jobbar med målbilder när jag strimlar och syr, jag ser fram emot att väva, det är vävningen som jag älskar och ser framemot. Frågan är om jag ska sy ihop alla trasor eller om jag sy några, väva, sy, väva osv. Hur brukar ni göra?

Alla dessa bakfickor

När man väver mattor av jeans så blir det vissa saker över. Bakfickor, blixtlås, etiketter bara för att nämna några. Bakfickorna har jag sparat i en högre och högre hög något ska man kunna använda dessa bakfickor till. Igår sydde jag en väska där allt utom tråden är återbruk från ett par jeans. Det är båda bakfickorna och blixtlåset.

Småväskor behöver jag alltid fler av, frågan är vad som ska få äran att bo i den. Kanske smink, plåster och annat eller kanske frivoliteter.