Mattan är nu ur vävstolen och det är bara fransen kvar. Jag ska sy fast etiketter också, sedan ska den gå iväg.
Den mörka bottnen med blå strimmor påminner om en tjärn vi brukade ro till när det var högvatten på våren när jag var barn. Det var extra häftigt att ro in bland alla träden och så öppnades det upp en glänta. Jag var alltid lite nervös för om vi skulle hitta tillbaka ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar