Pådragning i solsken

Det är inte alla gånger som jag står i vävstolen och förbereder inför pådragning, och solen skiner så mycket att jag får kisa och det blir jättevarmt. Men visst är det underbart?! Det är också härligt med en bomullsvarp igen, det har varit mycket lingarn i vår. Det finns ett ordspråk som säger ungefär, "Bomull förlåter allt, lin förlåter inget", 1200 trådar av förlåtande material, får se hur mycket jag har att be förlåt för.

Nu står man inte bakom vävstolen hela tiden, så när jag var klar då hade solen gått ner bakom grannhusen. Men då var jag klar och redo för sängen.

Knappen som startar sommaren

Igår varpade jag, inte bara en varp till mig själv utan också en till en annan väverska. Det är inte ofta jag varpar till andra, men det är till ett utställningsprojekt som kommer att visas på Väv-14 som jag är projektledare för.

Nu ska bli en härlig kväll då den vita, som är min, ska redas och sen ska jag förbereda inför pådragningen som kanske blir imorgon. Jag ser redan fram emot att börja väva för inslaget är färg och eftersom dom lovar en grå helg blir det bra med färg i vävstolen.

Mamma och Mattias är överens

Idag har jag provat en tanke, jag tänkte väva rosetter av kosvanstagel som jag tänkte göra broscher av. Efter att jag inte var säker på vad jag tyckte frågade jag Mattias vad han tyckte, och han tycker till inte om den, "den är spretigt". Så jag skickar en bild och ringer till mamma om en "andra åsikt" och får samma svar av henne.

Om min magkänsla hade sagt att det blir bra då hade jag kört på, men min magkänsla säger inget idag. Men den var kul att väva i alla fall, det kanske blir något jag jobbar vidare med i framtiden. 

Det flyger en fågel i sommarnatten

Mitt vävande har en papperssida också, bokföring osv. Ikväll har jag tagit tag i bokföringsdelen det tar egentligen inte så lång tid när jag väl sätter mig och gör det, och jag gillar att göra det också.

Därför bjuder jag idag på en fågel broderad för väldig längesedan av Anna Göransson, upphovs kvinnan till det som skulle bli Jämtlandssöm. Men det visste inte hon och broderade "bara" på sitt sätt och helt underbart. Se bara på det lilla guldlövet i näbben.

I fel ordning

Det skulle nog många tycka för jag gör tramuppknytning före framknytningen. Men med den ordningen behöver jag inte riktigt var en ormmänniska för att lyckas och med 64 snören så sitter man en liten stund också.

Det är dags för uppknytningen till provväven sen ska det vävas igen och det ska bli spännande att se hur slutresultatet blir och vad kunden tycker.

Ett djup andetag

Nu är det klart, väven till Umeå är färdig vävd. Imorgon blir det pressvisning och sen ska den åka till Stockholm, innan den kommer till Umeå.

Vid min vävstol har jag en plastkorg där jag lägger det som jag använder i vävstolen för tillfället, och det är inte varje gång som det ser ut som ett fågelbo i den. Nu har jag städat ur den och håret ligger i en plastpåse så det inte ska bli alldeles trassligt.

Det är lite varp kvar på varpbommen och det ska bli en provväv till en annan kund, helt oplanerat, hur ofta händer det?! Det händer aldrig!

Känner ni hon som håller på att jobba ihjäl sig?!

För här är hon!

Årsarbetstid, smaka på det ordet, å-r-s-a-r-b-e-t-s-t-i-d. Vad är det då, kan man fråga sig. Jag tillhör dom som har det, det betyder att under en del av året jobbar man mindre per dag och andra delar mer. I mitt fall jobbar jag 40 minuter mindre varje dag januari och februari, vilket är härligt, men nu i maj och juni jobbar jag då 40 minuter mer varje dag. 40 minuter varje dag är ganska mycket, så det känns när man kommer hem.

Och till det har jag beställningar som väntar på att vävas, det innebär att tiden för bloggen just nu är begränsad. Det hjälp inte att det jag väver är lite hemligt, en lite tjuvtitt vill jag trots allt ge er. Det är en väv till "Next Level Craft", en modern slöjdutställning som öppnar den 13 juni i Umeå.

Jag hoppas att ni har tålamod med mig under den här perioden och jag kommer att skriva så ofta jag bara kan.